Lästips.
Jag skriver inte så detaljerat det har andra gjort så jag lägger in sidor, främst från wikipedia, som beskriver ämnet bättre. Om ni är bekväma med engelska så är den engelska versionen ofta betydligt mer detaljerad än den svenska. Jag kompletterar också med en direktlänk till artikeln som då öppnas en ny flik.
Börja med att klicka här!
Svensk bruksanvisning.
Det här händer alltså när Du klickar på en text med en liten pil i vänstermarginalen som pekar åt höger. Nu peker den nedåt, klicka en gång till på texten ovan så stängs den här texten, nu vet Du hur den detaljen fungerar! Och den kommer att dyka upp lite här och där på den här sidan.
Sen är det lika bra att förklara layouten direkt också, som standard visas innehållet över tre spalter horisontellt på en dator, på en telefon visas det över tre spalter vertikalt om du håller telefonen i porträttläge och i tre spalter horisontellt i landskapsläge och på en surfplatta varierar det beroende på hur stor skärm den har. På en dator kan man gå från horisontell till vertikal layout, och få rejält förstorad text om man behöver det, genom att trycka upprepade gånger på Ctrl+, hur många gånger beror på hur stor skärm man har. Vill man gå tillbaka till horisontell layout trycker man på Ctrl-. Ingen funktion som beskrivs här kräver nåt javascript för att fungera, gäller f.ö. hela sidan.
Om sidan.
Kakor!
Nej Du får inga kakor av mig, men dyker det ändå upp kakor kommer dom från sidor som är inbäddade på sidan och kakorna kommer då när Du öppnar en sån sida. På tal om dom inbäddade sidorna så lägger jag in den svenska versionen för Wikipedia, men kom ihåg att den engelska versionen, om en sån finns, alltid är mycket mer detaljerad, och det går bra att byte språk utan att lämna den här sidan.
À la carte.
Lite finare än bara meny helt enkelt.
Navigering på sajten.
Externa länkar.
Lite humor.
En bil kör upp framför Rosenbad, ni vet byggnaden i Stockholm där regeringen sitter. En man kliver ur bilen och börjar fumla med nyckeln, det är en gammal bil, en vakt kommer genast fram.
-Här kan du inte parkera, regeringen arbetar här!
Mannen vänder sig mot vakten.
-Det är ingen fara jag låser bilen!
Snott från Stephen Kotkin.
Vi badar i energi!
Men vänta nu så kan det väl inte vara, vi kan ju läsa, höra och se i media om energikrisen varje dag?
Visst vi har en självförvållad elsystemkris men vi badar bokstavligen i energi. Tyvärr så är energin sällan i den form som vi vill ha och behöver och den finns ofta inte när vi behöver den.
Solen är en bra energikälla när den behagar lysa, bara att ställa sig mot en södervägg och låta den värma oss. Men den kan inte värma oss på natten och den värmer inte speciellt bra på våra breddgrader under vintern, det är faktiskt det senare som orsakar våra vintrar.
Vinden är en annan flödande energikälla, den varierar liksom solen men mera "slumpmässigt". Segling kan ha varit den första tillämpningen, men det gällde att vara observant på dess variabilitet om man skulle segla över större områden öppet vatten. På land kom den att användas för att mala säd och pumpa vatten.
Flödande vatten är också en energikälla med gamla anor. Den kan vara betydligt kraftfullare än vindkraft och mera planerbar, speciellt om man kan anlägga en damm för magasinering av vatten. Till för ungefär 50 år sen var en vanlig användning flottning av timmer i våra älvar. Andra verksamheter som drevs av flödande vatten var kvarnar, mindre sågverk och t.ex. stångjärnshammare.
Stångjärnshammare.
Öppna i ny flik i stället.
Fortsättning nästa spalt.
Utöver dom ovan nämnda flödande formerna av energi har vi en till energikälla som är omedelbart tillgänglig nämligen bioenergin. Om vi bortser från den mest uppenbara användningen av den energiformen i form av det vi äter och måste äta för att överleva så är förbränning av biomassa antagligen den äldsta energikällan i människans historia.I början för ljus och värme, sen för lite enklare matlagning och eftersom vi var, och är, det enda djuret som kommit över sin instinktiva rädsla för elden också som skydd mot andra djur. Senare kunde man också tillverka starkare keramik och tegel genom att bränna produkterna i vedeldade ungnar i stället för att bara låta dem soltorka. Och så småningom ledde användningen av elden också till att vi lärde oss framställa t.ex. metaller, glas och betong.
Men innan vi går vidare till dagens energikällor har vi ett par till, eller egentligen en till, energikälla att avhandla - muskelkraft, vår egen eller nån annans. Historiskt handlade nån annans muskelkraft om dragdjur och slavar, dragdjur har, i den utvecklade världen, ersatts av maskiner och slavarbete med lönearbete, och tro mig det är skillnad på dom två "anställningsformerna".
Nu har vi nått den fossila eran. Den enklaste användningen av fossil energi var och är, liksom för ved, fortfarande för uppvärmning genom att förbränna kol, olja eller naturgas, men faktum är att redan under antiken fanns tanken att omvandla värme till mekanisk kraft. Men hur kom den tanken till? Kanske var det så enkelt som att man observerade att mekaniskt arbete via friktion genererar värme och sen kom tanken att den processen kunde vara reversibel. Herons ångkula visar just det, att verkningsgraden var så låg berodde på att man inte hade metallerna och teknologin för att göra en effektivare värmemaskin.
Så småningom skulle en ny tid randas, men det skulle ta sin tid.
Herons ångkula.
Öppna i ny flik i stället.
Fortsättning nästa spalt.
Det skulle dröja ända fram till 1600-talet innan dom första ångmaskinerna kom, och det var i Europa dom utvecklades och den utvecklingen kan ni läsa om i Wikipedia-artikeln här under.
Kraft i form av rotation hade man sen tidigare från vind- och vatten-kraft, men ångmaskinen kunde i början inte leverera sån kraft, nåt som redan Herons ångkula kunde. I takt med att metalurgi och metallbearbetning utvecklades under den tidiga industrialismen, samtidigt som också behovet av just sån kraft ökade t.f. av användningen av fler och mer komplexa maskiner, så löstes problemet med ångmaskinens begränsning på det området. Det här ledde också till en revolution för transporter, ånglok för nymodigheten järnvägar och ångdrift för sjöfart, flodfart inte minst där segeldrift är lika hopplöst som dagens vindkraft är för elproduktion.