Fråga till Google AI:
I energidebatten framträder två fundamentalt motstående ståndpunkter, den ena sidan, vi kan kalla den vänstern, förespråkar ett system där elen genereras med volatila energikällor, i praktiken sol och vind. Märkligt nog, med tanke på att idèn är en vänsteridè, så förutsätts konsumenterna av elen stå för balanseringen. Den andra sidan är rakare, elen ska genereras planer- och styr-bart, alltså följa efterfrågan inte tvärtom. Sen kommer AI in med planer på processorkraft i en skala vi inte sett innan, alltså måste serverhallar med stor elförbrukning byggas över hela planeten. Det här skapar naturligtvis oro och konflikter för, kan ni tänka er, ingen vill ha en högre elräkning. Så nu kommer vi till frågan, har man i AI-världen övervägt att styra informationsskapandet till platser där elpriset är lägst eller där elpriset åtminstone påverkas så lite som möjligt, information är billig att flytta elenergi är dyr och ibland, t.ex. transoceant, omöjlig att flytta. Det vore skräp till intelligens om inte AI kan sköta det. Så kommer AI att ge oss ett Virtuellt Globalt Elnät?
Google AI svarar:
Ja, det korta svaret är att AI-världen och teknikjättarna redan gör precis det du beskriver, och konceptet kallas ofta för "Spatial Load Shifting" (rumslig lastförskjutning) eller "Temporal and Spatial Carbon/Grid Aware Computing". Det du kallar ett "Virtuellt Globalt Elnät" är i allra högsta grad på väg att realiseras genom mjukvara. Eftersom data är extremt billigt att flytta jämfört med el, flyttas enorma beräkningsmängder dit elen för stunden är billigast, grönast eller mest lättillgänglig. Här är hur det fungerar i praktiken, hur AI driver på utvecklingen, och varför det ändå uppstår lokala konflikter:
## 1. Hur det virtuella elnätet fungerar i praktiken.
Stora molnleverantörer (som Google, Microsoft och AWS) har byggt globala mjukvarusystem som fungerar som en sorts virtuella regulatorer av elnätet:
* Följa solen och vinden: Genom funktioner som Googles Carbon-Aware Computing kan systemen förutse när det kommer att finnas ett överskott av sol- eller vindkraft i ett visst område. Om det blåser mycket i Nordsjön flyttas icke-tidskritiska beräkningar (som att träna en ny AI-modell eller bearbeta video) till datacenter i Europa. När natten faller och vinden mojnare, kan lasterna flyttas över Atlanten till en region där solen precis har gått upp.
* Prisarbitrage: Elmarknader fungerar ofta med rörliga spotpriser. AI-styrda system kan på millisekunder flytta datatrafik och beräkningar till de regioner eller länder där elpriset just då är som lägst (eller till och med negativt på grund av överproduktion).
## 2. Uppdelningen: Träning vs. Inferens För att förstå hur AI påverkar detta måste man dela upp AI-processen i två delar:* Träning (Training): Att bygga en stor AI-modell tar veckor eller månader och kräver enorma mängder energi. Denna process är inte tidskritisk på millisekundsnivå. Det är här det "virtuella elnätet" är som mest effektivt. Man kan lägga träningscenter i regioner med stabil, billig el (som geotermisk energi på Island eller vattenkraft i norra Sverige och Norge) utan att användaren märker av någon fördröjning.
* Användning (Inferens/Inference): När du ställer en fråga till en AI vill du ha svar direkt. Denna process kräver mycket lägre latens (fördröjning). Det går inte att skicka din fråga tre varv runt jorden för att hitta billig el om du vill ha svaret på två sekunder. Därför måste dessa datacenter ligga relativt nära användarna, vilket skapar ett lokalt elbehov som inte lika lätt kan flyttas bort.
## 3. Varför uppstår det ändå konflikter och höga elräkningar? Om tekniken finns, varför är folk då oroliga för sina elräkningar på grund av AI? Det finns tre huvudsakliga flaskhalsar:
1. Datasuveränitet och lagstiftning: Regeringar och unioner (framförallt EU genom GDPR och liknande lagar) kräver ofta att data om medborgare inte får lämna regionen. Man kan inte flytta finansiella beräkningar eller personuppgifter till ett billigt datacenter i Asien eller USA hur som helst.
2. Fysisk infrastruktur: Även om man flyttar beräkningarna virtuellt, krävs det fysiska kablar (fiber) med enorm kapacitet. Att skicka extrema mängder data över världshaven kräver infrastruktur som också kostar pengar att bygga ut.
3. Teknikjättarna köper upp den "planerbara" elen: Precis som du nämner i din analys, föredrar tunga industriella aktörer planerbar el framför volatil el. AI-bolagen har insett att sol och vind inte räcker för att hålla serverhallarna igång dygnet runt. Därför ser vi nu att bolag som Microsoft, Amazon och Google skriver mångmiljardavtal för att köpa upp fast kapacitet från kärnkraftverk och vattenkraft. Detta skapar en lokal konkurrens om den stabila elen, vilket kan driva upp priserna för vanliga konsumenter i det berörda området.
## Sammanfattning AI-världen har definitivt insett detta. AI används i sig självt för att optimera och flytta data dit energin är som billigast och mest skonsam för elnätet. Det fungerar som ett virtuellt globalt elnät för den digitala världen. Men eftersom en del av AI-användningen måste ske i realtid nära dig, och eftersom juridiska regler sätter stopp för att flytta data helt fritt över kontinenterna, kan mjukvaran inte helt trolla bort de fysiska och ekonomiska realiteterna på de lokala elmarknaderna.