Tornseglare i formation
Kakor, vi måste enligt lag prata om kakor, ni får inga av mig men hittar ni ändå några så kommer dom från OurWorldinData eller t.ex. Wikipedia, dom får ni leva med och vill ni ha fler får ni baka dom själva, det brukar stå på mjölpåsen hur man gör.
Först lite förkortningar m.m., PL Polen, DE Tyskland, DK Danmark, NL Nederländera och UK United Kingdom eller vad ni vill kalla det och SE4 är Elområde 4 i Sverige. UTC står för Coordinated Universal Time, det var inte jag som skapade den förkortningen, och alla mina data använder den eftersom elektronerna i våra elnät inte bryr sig om tidszoner, UTC, GW och MW står för Giga- resp. Mega-Watt eller miljarder Watt resp. miljoner Watt och båda är mått på effekt. Vill man veta hur mycket energi som genererades i dom undersökta länderna multiplicerar man helt enkelt medeleffekten med antalet timmar, alltså 26*4344 = 112944 GWh, GigaWattimmar, eller 113 TWh där T, Tera, är 1000 G, och under ett normalår har första halvåret 4344 timmar i UTC, tramset med sommartid försvinner där.
Jag nämnde miljon och miljard ovan, om ni som jag kryssar mellan information på svenska och engelska ha följande i åtanke Scales.
Data för alla länderna, med undantag av UK, hittar ni HÄR och HÄR. Det räcker med en mailaddress för att ladda ner filer. För UK hittar ni datan HÄR.
Danmark saknar lite data i samband med övergången från tim- till 15-minuters-redovisning. Dom får sitta på bänken till Juli.
Så här ser alltså EU's gröna politik ut i verkligheten. Det där med att det alltid blåser nånstans verkar inte stämma nåt vidare och då ska man betänka att det här är ett område som anses vara bäst lämpat för storskalig vindkraft i vårt närområde.
Nu är inte jag meteorolog, långt därifrån, men väder har vi alla upplevt och väderrapporter och mer och mer sofistikerade kartor och prognoser har vi matats med. Vi har lärt oss att vädret i vår del av världen normalt styrs av vädret ute på Atlanten, vi har lärt oss vad en väderfront är och att vi då kan räkna med ostadigare, läs blåsigt, väder. Man kan se effekten i den översta grafen i form av höga spetsiga toppar, fronten rör sig hela tiden och det är bara ett relativt smalt område i anslutning till fronten som ger topparna. Mellan fronterna får vi områden med svaga vindar som kan täcka en större yta och som kan vara en vecka eller mer.
Hade dom tyska politikerna, Tyskland står för mer än hälften av den installerade vindkraftseffekten i det undersökta området, verkligen inga meteorologer att rådfråga när man började planera sin Energiewende? Det måste man ha haft, men politikerna, i både Berlin och Bryssel, valde att lyssna på visioner i stället. Ökad överföring mellan länder som byggt fast sig i samma väderberoende kraftkällor var inte så välbetänkt, batterier för så stora svängningar är helt orealistiskt, pumpkraftverk i Europa likaså, att Sverige och Norge med all sin vattenkraft skulle kunna balansera svängningarna är lika orealistiskt och svensk vattenkraft är f.ö. redan intecknad för att balansera vår egen vindkraft, se "Balansera svensk vindkraft..." här under, ett sista hopp är vätgas med lagring men kostnaden lär bli stoppbocken där. Jag har inte nämnt några siffror här, ni får titta på graferna och tänka själva.
Nå men Tyskland klarar att balansera sin vindkraft tänker ni? Tänk att Tyskland råkar ha ungefär lika mycket fossil elproduktion som vindkraftproduktion installerad idag. Så Tyskland balanserar sin vindkraft med fossil produktion, en långt ifrån optimal lösning om ni frågar mig. Agora-Energiewende
Tyskland har ca 31 GW kolkraft och ca 36-37 GW gaskraft installerat. Det är naturligtvis inte optimalt, varken för bränsleekonomin eller för utsläpp per producerad kWh att köra fossilkraften som i grafen ovan, men vad göra när man nu byggts sig fast i dagens system. Planer finns på att bygga upp till 30 nya gaskraftverk för att åtminstone kunna fasa ut kolkraften. Gaskraften skulle tills vidare köras på dyr importerad LNG, som i en drömd framtid skulle ersättas med biogas och grön vätgas. Lycka till med det, havererade vätgasprojekt står som spön i backen idag.
Men solelen då, inget kan vara tråkigare än grafer för solproduktion, till skillnad från vinden så vet man åtminstone när solen inte levererar eller bara levererar lite grand, på natten respektive under vintermånaderna. Försäljare av solpaneler brukar hävda att solceller faktiskt har högre verkningsgrad i kyla och det är helt korrekt, det har man mätt upp i labb där man kan kontrollera både ljusstyrka och temperatur. Men i verkligheten brukar kyla bero på svagt solljus och då är säljsnacket inte mycket värt. Ni får nöja er med solen i April som exempel, som ni ser vid 400 timmar så kan produktionen variera även mitt på dagen. Genomsnittsproduktionen Januari-April 2025 var som följer 2, 4, 9 och 12 GW.
Så ser det alltså ut när vår värdefulla vattenkraft används för att reglera skräpelen från vindkraften. Hur stort slitaget på vattenkraften blir eller hur mycket vatten som måste spillas förbi turbinerna finns inga uppgiter om.
Inte nog med att vi badar i energi den är dessutom gratis, inte bara solen och vinden utan all energi runt oss. Kostnaden kommer först när energin ska matcha våra rätt exklusiva krav, vi vill ha energin i den form vi faktiskt behöver, nu har vi löst det med elekticiteten som har den fantastiska egenskapen att vi kan själva bestämma vad den ska användas till, värme, ljus, kyla eller mekaniskt arbete. Sen blir det svårt, vi vill ha energin när vi behöver den och där vet vi att det skiljer mellan olika energikällor. Sen blir det ännu svårare, vi vill ha energin där vi behöver den, några tror att batterier är lösningen, jag håller inte med där men det får vi avhandla separat.
För ovanstående arbete gäller CC0 1.0
För OurWorldinData gäller CC BY
För Wikipedia gäller CC BY